En viktig del i arbetet med att uppfylla Boverkets byggregler är att säkerställa fuktsäkerheten i byggnaden. Vi har träffat fuktsakkunnige Johan Tannfors på AK Konsult som menar att många som inte använt väderskydd tidigare har blivit medvetna om behovet.

Problem orsakade av fukt är vanligt i svenska byggnader, vilket påverkar både byggnadskvalitet och boendemiljö. Johan Tannfors arbetar som fuktsakkunnig på AK Konsult, ett företag specialiserade på skadeutredningar, projektering och mätuppdrag för att skapa en bättre inomhusmiljö för fastighetsägare. En stor del av arbete handlar om att fuktsäkra byggprocessen så att Boverkets Byggregler (BBR) uppnås, ofta genom att utforma rätt kravspecifikation till entreprenörerna. Bland uppdragsgivarna finns kommuner, fastighetsbolag, olika projektledningsfirmor och konstruktörer.

– För mig som sitter med det dagligen är det självklart att ha med fuktsäkerhetstänket i all projektering. Med ganska små medel kan man rädda mycket pengar åt byggherren, eftersom många fuktrisker kan identifieras och åtgärdas redan på ritningen, säger Johan Tannfors.

Medvetenheten i branschen ökar

Det är ganska vanligt att kommunala byggherrar regelbundet fuktsäkrar sina projekt. Andra byggherrar har vaknat rätt sent och insett fördelarna med fuktsäkerhetsprojektering. En stor del av de uppdrag Johan är involverad i grundar sig i att byggnaden ska klassas enligt Miljöbyggnad (SGBC) eller likvärdig certifiering. För att uppnå de kraven krävs stor koll på fuktsäkerhet och att en fuktsakkunnig finns med i processen.

– Många som inte använt väderskydd tidigare har blivit medvetna om behovet och involverar en fuktsakkunnig i projektet för att göra en nyanserad riskutvärdering av hur eller om de ska använda väderskydd.

Svårt beräkna mervärdet, lättare räkna hem

Utmaningen är just att kunna sätta pengar på de mervärden man får genom att använda väderskydd. I dag saknas konkreta beräkningsprogram för de ekonomiska fördelarna, men i praktiken är det ganska lätt att hämta hem investeringen. Hur påverkas till exempel byggprocessen av stor nederbörd? Vad betyder väderskydd för arbetsklimatet vintertid, med lägre halkrisk och kortare torktid?

– Ser man bara kostnader så är det klart att stora väderskydd kostar pengar. Men förseningsavgiften äter ganska snabbt upp den kostnaden om byggtiden överskrids, eller om material förstörs.

Seriös entreprenör kan missgynnas

Om byggherren eller projektörerna saknar kunskap är risken att man inte preciserar om eller hur byggnaden ska väderskyddas. En seriös entreprenör som räknat på ett heltäckande väderskydd kan då förlora projektet till en konkurrent som räknat på väderskydd i form av en fladdrig presenning.

– En stor del av mitt jobb handlar om att skriva förutsättningarna för entreprenören när det gäller bland annat väderskydd, så att alla räknar utifrån samma förutsättningar.

Väderskydd vid rätt tillfälle

Väderskyddet måste anpassas till ett tänkt konstruktionsutförande. Heltäckande väderskydd kan vara helt rätt vid platsbyggda konstruktioner, men är till stor del i vägen vid stora prefabmontage.

– Ofta har jag styrt produktionen så att montage av oorganiskt stommaterial, som stål och betong, sker först. Därefter kan sidoväderskydd monteras längs ett tätt tak, och när detta är okej kan fuktkänsligt material monteras. Flaskhalsen i de flesta byggprojekten är att cementbaserade produkter, som betong och spackel, torkar ut.

Med väderskydd är det lätt att minimera risker, förutspå tidsplaneringen och skapa ett teoretiskt torrklimat för trä och betong. Kan man höja temperaturen med väderskydd, hålla undan fukten och snabba på torktiden så förkortas byggtiden.

Här kan du läsa mer om de ekonomiska utmaningarna med väderskydd.