Kunskapen om vilka olika typer av väderskydd som finns och hur de används är begränsad. Det gör att definitionen av väderskydd i förfrågningsunderlagen i vissa fall är otydlig och kan bli fri för egen tolkning. För olika byggprojekt ser behoven olika ut och valet av väderskydd bör anpassas därefter.

Det är inte självklart för alla vad ett väderskydd är. I många av de förfrågningsunderlag som skrivs idag är definitionen otydlig. Det gör att det lätt blir öppet för tolkning, vilket kan medföra att vissa anbud enbart innefattar traditionell intäckning med presenningar, medan andra kan innehåll ett fullgott väderskydd. Enklare lösningar med presenning har dock inte förutsättningar att ge den önskade fuktsäkra byggmiljön, vara effektiva i utförandefasen, eller uppfylla regler för dimensionering.

Enligt Arbetsmiljöverkets definition är ett väderskydd ”en temporär konstruktion som används när man vill täcka över eller kapsla in en yta där man arbetar med en byggnad eller en anläggning, för att skydda arbetstagare och byggnadsverk från klimatisk påverkan. I ett väderskydd ingår alltid ett tak, men även väggar kan ingå. En inklädd fasadställning är däremot inte ett väderskydd, även om inklädnaden är invikt ovanför det översta arbetsplanet.”

Ett väderskydd behöver dimensioneras i varje enskilt fall. De laster som normalt kan uppträda är från vind, snö och från personer som befinner sig på väderskyddet.

Olika väderskydd för olika behov

Idag finns att antal olika varianter av väderskydd på marknaden som är anpassade efter olika behov. Här beskriver vi fyra av de vanligast förekommande typerna.

Fasadväderskydd på ställning

Fasadväderskydd skapas ofta genom att fästa duk av plast på utsidan av en fasadställning som förankras i byggnaden. Duken kan fästas i husets takfot för att skapa ett skydd uppifrån. Denna lösning lämpar sig väl för väderkänsliga fasadarbeten som måleri, putsning eller murning, både vid ROT och nyproduktion. Denna typ av väderskydd faller utanför Arbetsmiljöverkets definition, men är vanligt förekommande. Eftersom duken utgör ett stort vindfång så är ett kritiskt moment att förankringen av ställningen utförs korrekt och provas. Dimensioneringen av förankringen måste ta hänsyn till hur duken fästs vid ställningen. En vanlig metod är att fästa duken med fäststroppar som är dimensionerade för att ge vika vid en viss belastning.

Fast takväderskydd

Ett fast takväderskydd är ett fixerat väderskydd som består av fackverksbalkar i aluminium som stabiliseras med mellanliggande stag. Fackverkets dimensioner och bärighet är avgörande för hur lösningen kommer att fungera vid vind- och snölaster. Fackverken täcks med PVC-duk eller skivor/kassetter av plast eller plåt.

I moderna taksystem har duken längsgående kederlister som löper i en profil som kan vara antingen integrerad i fackverksbalken eller friliggande. I äldre lösningar fixeras plastduken mot en trälist med skruv eller spik, vilket kan leda till läckage och sämre bärighet mot vind- och snölaster.

Kassettak kan byggas med friare geometrier, dessa tak är dock mer ovanliga i dagsläget och de kräver mer av entreprenören för att uppnå fullgod täthet mot nederbörd.

Mobilt/rullbart takväderskydd

Det mobila takväderskyddet påminner om de fasta, men är rullbart med hjälp av hjul som löper på skenor eller räls. Väderskyddet kan delas upp i sektioner som görs rullbara, alternativt kan hela väderskyddet vara rullbart. Sektionerna kan löpa antingen på samma räls eller ligga på parallella rälsar där den ena sektionen är större och överlappar den andra.

Rälsen eller skenan vilar oftast på en fasadställning men kan läggas på andra upplag.

Sektionerna gör det möjligt att öppna väderskyddet. Denna lösning gör det enkelt och smidigt att lyfta in material eller moduler. Öppning måste övervakas och säkring av taket under och efter flytt är viktigt.

Klättrande väderskydd

Väderskyddet följer samma princip som ett fast eller rullbart, men sätts upp på en klättrande mastkonstruktion vid byggstart och följer bygget uppåt våning för våning. Då väderskyddet hela tiden förankras i byggnaden så krävs inte en lika omfattande stödstruktur som om väderskyddet byggs till fullhöjd från start. Klättrande väderskydd kan kompletteras med klättrande arbetsplattformar och även med en invändig travers för transport av material från gaveln, vilket ersätter en extern lyftkran. Denna typ av väderskydd har använts vid flera trähusprojekt i Sverige.

Genom att anlita en auktoriserad ställningsentreprenör för montering av det väderskydd du väljer säkerställer du att återkommande kontroller görs och att de uppfyller kraven på säkerhet.