Egen erfarenhet oftast bakom väderskydd
Inställningen till att använda väderskydd över byggnationer skiljer sig åt beroende på byggherrens tidigare erfarenheter. Byggskador i tidigare projekt är ofta ett starkt motiv till att vidta förebyggande åtgärder, som till exempel att föreskriva väderskydd. Trots tydliga fördelar upplevs motiven som svåra att förankra och att precisera objektivt.
Anledningarna till att fler väljer att väderskydda är flera. Att få en högre kvalitet på byggnationen, ett torrt bygge eller att tidsplanen blir säkrare och byggnation året runt är möjlig utan påverkan av väderlek. SMHI:s prognoser för kommande år visar en förhöjd risk för regionala skyfall, särskilt på sommaren, men även generellt mer nederbörd under vinterhalvåret. Det innebär att fler extrema vädersituationer kan leda till fler byggskador, så vida man inte vidtagit förebyggande åtgärder som exempelvis väderskydd.
Erfarenhet av byggskador motiverar förebyggande åtgärder
Som fuktsakkunnig arbetar Rebecka Tamminen dagligen med att bistå beställare i olika byggprojekt att föreskriva torra byggen genom effektiva produktioner under väderskydd. Hon möter olika typer av kunder i byggprojekt och deras erfarenheter av nederbörd som skapat fuktproblem skiljer sig stort. En del i Rebeckas uppdrag är att belysa fuktkänsliga konstruktioner och ge beställaren möjlighet att välja en mindre fuktkänslig konstruktion om de inte vill använda väderskydd, men även visa på nyttan av ett väderskydd i de fall fuktkänsliga konstruktioner väljs.
– Om beställaren, eller för all del entreprenören, har varit med om ett katastrofprojekt där det har börjat regna in och de fått byta allt virke, om det har runnit vatten över bjälklagskanten och in i ytterväggen, då ser de nyttan av ett högkvalitativt väderskydd. Då är förståelsen vid nästa projekt total och insikten stor om varför vi i handlingarna skriver att byggnaden ska skyddas med ett väderskydd av hög kvalitet och funktion. Om den erfarenheten inte finns, ser de bara kortsiktigt och att väderskyddet kostar pengar. Det är en utmaning att få beställaren att förstå varför de ska lägga en stor kostnadspost på väderskydd, berättar Rebecka.
Rebeckas erfarenhet är att väderskydd ökar chansen för att de håller tidplanen, undgår viten, får ett bättre bygge, även långsiktigt när det gäller förvaltning och kvalitet på bygget. Det är dock svårt att få förståelsen innan de varit med om det motsatta, menar Rebecka.
Viktigt att skapa rätt uttorkningsmiljö
Det finns många fördelar gällande arbetsmiljön under väderskydd. För en fuktsakkunnig ligger fokus på att inget material ska fuktas upp över kritiskt tillstånd, före eller under byggnation, eller senare i driftsskedet. Faktum är att om byggmaterialet en gång har påverkats av väta så är det stor risk att dess egenskaper är försämrade. Vid höga fukttillstånd och upp mot rumstemperatur går dessutom utvecklingen av påväxt som mögelsvampar och bakterier mycket fort, vilket motiverar att vidta åtgärder för en torr byggmiljö och torra byggmaterial.
– Som fuktsakkunnig föreskriver jag ett klimat för bygget. Ett uttorkningsklimat från tätt hus om det är möjligt eller som senast när mer fuktkänsligt material börjar hanteras på bygget. Det innebär att ett heltäckande väderskydd är lika med ett tätt hus. Ett föreskrivet klimat som förutsätter en uttorkning under produktion och som ska säkerställa att inget material uppnår kritiskt fukttillstånd, förtydligar Rebecka.
Utmaningar med väderskydd i upphandling
Rebecka har erfarenhet av att föreskriva både för trähus och betonghus. Hon ser en svårighet i att få entreprenörer att offerera kvalitativt, likvärdiga väderskydd.
– Jag har motiverat väderskydd i flera upphandlingar. Om det inte är ett fullständigt väderskydd så har det varit självklart att det ändå ska finnas väderskydd när man öppnar befintliga konstruktioner. Då blir det upp till entreprenören att ta ställning till om de måste ha ett heltäckande väderskydd, eller om de kan välja något typ av mobilt väderskydd. Utmaningen i föreskrifterna är att det inte ska vara öppet för tolkningar, så man slipper få en upptejpad presenning när man vill ha ett väderskydd med kvalitet, säger Rebecka.
Utveckling – Föreningen för fuktsakkunniga
Rebecka är styrelsemedlem i nätverket och föreningen Fuktsakkunniga i Sverige. Föreningen arbetar utifrån branschstandarden ByggaF, en metod för fuktsäker byggprocess. Föreningen har som mål att utveckla standarden samt arbeta med erfarenhetsåterföring bland annat gällande väderskydd.